Politiker Pia

Jag är en notorisk jojo-bantare! 

Under hela min uppväxta har jag egentligen aldrig kännt mig smal, inte för att det är viktigt att vara smal, absolut inte! Nu i efterhand kan jag i alla fall tänka att visst var jag rätt smal. När jag träffade min man var jag 164cm lång och vägde 62 kilo. I min värld är det smal.

 

 

Efter barnen och nu även mitt i klimakteriet så är vikten inte den samma, kan jag konstatera. Efter våra första två barn bestämde jag mig för att gå ner i vikt. Jag vägde då ca 85 kg och tog kontakt med Viktväktarna som fanns på Åland. Det var inspirerande om än lite jobbigt att räkna kalorier och väga maten men det gav fantastiska resultat och ganska snabbt, det tog kanske 6 månader, hade jag gått ner 16 kg! Jag var aktiv och höll airobicsklass ute i Lumparland för ett gäng ivriga damer och det kändes bra men sakta mak började jag ändå plocka på mig nya kilon när jag slutade räkna kalorier och väga maten. Det var för jobbigt helt enkelt.

 

 

Efter våra två sista barna var jag åter uppe i ca 90 kg och vi hade fåren (200 tackor) och hästarna (12 st). Det var helt enkelt tungt att jobba med den kroppen för något längre hade jag ju inte blivit. Då hade jag en duktig massör som kom till mina hästar som rekommenderade LCHF-metoden och jag fick låna en bok av honom och som vanligt drog jag igång med buller och bång för den här gången skulle det bli annorlunda. LCHF-var metoden för mig för här fick man ju äta kött, goda såser och sallad och plocka bort exakt det jag inte gillade, potatis, pasta och ris. Igen kom resultaten snabbt och jag gick "lättt" ner 20 kg även den här gången under lite mer än 6 månader men igen plockade jag på mig kilona när jag började slarva med smörgås och annat. 

 

 

Så gick det några år igen då och jag vägde 98 kg. När jag började se att det närmade sig 3-siffrigt sade jag stop! Nu måste här hända saker så jag började äta mindre och röra lite mera på mig men det gick för långsamt på 3-4 månader hade jag gått ner 4 kg mitt tålamod gillar inte när det går för långsamt. Då fick jag konakt med en coach som rekommenderade Cambridge-metoden och även det fungerade bra och jag gick snabbt ner 10 kg, började löpträna och innan året var slut hade jag gått när 26 kg, totalt. Att röra på sig och fungera i vardagen var mycket lättare. Jag hade inte ont i höfter, knän och fötter. Mitt blodtryck var perfekt och jag kunde sluta med medicinerna, givetvis i samråd med min läkare. Jag kände mig fräsch! Men igen tog det bara två-tre år så hade jag plockat på mig dessa kilon igen och jag har nu insett att jag måste gå ner i vikt och det måste gå långsammare om det ska bli hållbart men för att sätta lite press på mig själv och för att jag ska lyckas så måste jag ha ett mål. 

 

 

Målet är att gå ner 20 kg till nästa val som är 2027. Det känns realistiskt och kanske att jag då har lättare att hålla min vikt efteråt. Jag tänker vara öppen med min vikt och min kropp, det är enda sättet för mig att lyckas. Ni som läser min blogg hoppas jag att kan fungera som ett bollplank och stöd när det blir tungt och jag håller på tappar tålamodet för jag vet att sådana perioder kommer att komma. Jag har den här gången bestämt mig för att gå in för metoden som min man har döpt till ELEM vilket står för Eat Less Exercise More. Det låter enkelt och det är det väl egentligen också. Det svåraste kommer nog att vara tiden och utmaningen mitt tålamod.

Jag inledde egenligen resan 1 november så jag har nu hållit på i tre månader min ingångsvikt var denna gång hela 99,6 kg, alltså nästan 3-siffrigt igen. Efter tre månader som då innefattat mitt eget 50-års kalas, jul och nyår så har jag ändå lyckats gå ner 4 kg och väger nu 95,5. Det går alltså åt rätt håll men det går som sagt inte så snabbt.

 

Jag vill också påpeka att alla metoder har fungerat och jag hävdar att de som säger att de inte gör det har fel. I sådana fall har de inte följt programmet till punkt och pricka, vilket man måste göra.För mig har de fungerat. Det som inte fungerat är övergången till ett "normalt" liv som jag faktiskt kan leva med och få att fungera. Nu ska det bli intressant att se om den här metoden som för övrigt inte alls är någon metod utan bara min mans eget påhittade fungerar. Jag tycker att ELEM är ett bra namn så jag har anammat det.

 

Följ mig på vägen mot ett hälsosammare liv! Jag kommer att uppdatera med vad jag gör för aktiviteter för att röra mera på mig och kanske lite tips om mat eftersom det är en av mina passioner i livet, vilket inte gör resan lättare.

 

På återhörande