Politiker Pia

Jag lovade tidigare att komma med ett inlägg om en politisk sammanfattning för 2024 så vad hände inom den åländska politiken under året som gått?

Denna sammanfattning är helt ur min synvinkel och det kan säkert finnas olika åsikter om vad som är viktigt att lyfta fram men så här kommer jag ihåg det. Man måste komma ihåg att politik händer ALLA dagar även om det tar tid att komma till faktiska resultat. Det blir så när det är flera som ska vara med och ta beslut, det är det som kallas för demokrati - alternativet, diktatur, känns inte så där himla lockande!

 

Jag upplever att året har varit turbulent och kantats av många "avhopp". I februari lämnade Veronica Thörnroos posten som talman då hon avgick som partiledare för Åländsk Center och samtidigt lämnade partiet. Detta var till följd av den mycket omdebatterade hybridfärjan. Här kan man diskutera om det verkligen var rätt att Veronica skulle bära skulden för uppsägandet av avtalet då hela centern stod bakom beslutet och det var en av de viktigaste valfrågorna för partiet. Man kan även ifrågasätta om det var korrekt av den avgående regeringen "Sjögren" att på ett snudd på egenmäktigt förfarande ingå avtalet att införskaffa en hybridfärja där all infrastruktur, för att ta färjan i bruk, saknades. Nå förutom Veronicas avhopp som för övrigt resulterade i ett nytt parti på den åländska politiska kartan så meddelade Rainer Juslin den 30 oktober att han lämnar den Liberala lagtingsgruppen eftersom han inte kunde omfatta den politik som partiet förde beträffande skärgårdstrafiken och då framför allt de höjda avgifterna på Föglölinjen. Tidigare, 20 maj, hade även Mogens Lindén aviserat att han lämnar den Socialdemokratiska lagtingsgruppen då han kände att han inte var en fullvärdig medlem i gruppen. Både Juslin och Lindén förblir dock sina partier trogna som medlemmar.

 

 

Förutom avhoppen har lagtinget, som sig bör, antagit en del nya lagar och bl.a. antagit ändringar i vägtrafiklagen, polislagen och studiestödslagen.

Gällande vägtrafiklagen så innebär det i stora drag att även tunga fordon måste ha vinterdäck när vinterväglag råder. Man kan inte parkera släp och trailers utan markägarens tillstånd och att mopeder och motorcyklar utan vindruta inte behöver ha parkeringsskiva men att de givetvis måste förlja de angivna parkeringstiderna.

Ändringarna i polislagen betyder egentligen bara att ändringar i riksförordningen även ska tillämpas på Åland från det att det träder i kraft i Finland. Även ändringa i polislagen i Finland ska tillämpas på Åland förutsatt att de inte avviker från landskapsförordningen på Åland.

Studiestödslagen har ändrats så till vida att stödet sänkts eftersom gymnasiet skall vara kostnadsfritt. Stödet kommer heller inte att indexjusteras fram till den 28 juli 2028, vilket betyder att det hålls på samma nivå oberoende av de reella kostnadsförändringar som sker på marknaden.

 

 

Efter lagtingsvalet 2023 kunde vi på Åland se fram mot ytterligare två val under första halvan av 2024. Först ut var presidentvalet i Finland där Alexander Stubb valdes till president. Får Ålands del tror jag att han blir en alldeles utmärkt president då han tidigare jobbat för att stärka relationerna mellan Finland och de självstyrda områdena, Åland och Sameland. Att ha en öppen och bra dialog med den finska presidenten är av yttersta vikt för Åland. Förhoppningsvis kommer han även att jobba för Ålands unika ställning inom EU och eftersom president Stubb tycker om samarbeten och således tycker att det nordiska samarbetet är viktigt kan det betyda att det blir ett ökat fokus på att främja regionala samarbeten. 

I juni hölls Europaparlamentsvalet där Anton Nilsson fick 73% av de åländska rösterna. Anton ställde upp för SFP och placerade sig på en tredje plats på deras lista. Eftersom Åland inte har en egen plats i Europaparlementet är det av yttersta vikt att vi får fram en kandidat som har ett starkt stöd bland de åländska väljarna. Detta för att kunna säkerställa att våra specifika behov, intressen och rättigheter beaktas i EU:s lagstiftning och politik. Det ger Åland en möjlighet att aktivt påverka beslut som kan ha långsiktiga effekter på områdets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

 

 

Mycket fokus läggs på stridigheter, konflikter och allmänt politiskt tjafs och väldigt lite på vad som verkligen uträttas. Många väljare anser att det händer för lite men som jag tidigare skrev bör det vara så för att demokratin ska fungera på ett korrekt sätt.

Det har under året varit förhållandevis många avhopp och jag funderar om man borde avskaffa partipolitiken på Åland och gå tillbaka till personval. Vem vet, det kanske skulle bidra till en rakare kommunikation och snabbare beslut när man inte har en "partipiska" som viner?

Landskapsregeringen har ingen rolig sits just nu då man måste hitta sätt att spara på. Det innebär att man blir utsatt för mycket kritik då många obekväma beslut måste tas. När man ska ta sådana beslut bör man vara väldigt lyhörd och ha en otrolig finertoppskänsla OCH vara väldigt tydlig och kommunikativ för att förklara för allmänheten hur man tänker och vad besluten ska leda till i slutändan. Det här är något som jag saknar!

 

I det här inlägget har jag inte alls berört kommunalpolitiken men det känner jag att i sådana fall kräver ett eget inlägg eftersom det finns väldigt många utmaningar för de förtroendevalda och tjänstemännen att ta tag i. 

 

På återhörande