Politiker Pia

Konsten att ha semester
Det är en konst att kunna semestra...en konst jag inte helt behärskar, har det visat sig...
 
Att jobba som verksamhetsledare för Ålands Hästsportförening r.f. innebär att jag inte har möjlighet att ha semester under sommaren som de flesta andra. Det beror på att vår högsäsong med alla travtävlingar, bilbingo och andra evenemang hålls just under sommaren.
 
De första åren gjorde det mig inte särskilt mycket trots att både min man och våra yngsta barn hade sommarledigt. Jag var så himla inspirerad och driven så det kändes som jag kunde bo på travbanan. Nu har jag snart jobbat i fem år och det börjar vara tungt att inte kunna vara ledig under en längre period under sommaren.
När min man gick tillbaka på jobb den 5 augusti gick jag på ledigt i en vecka. Orsaken till att det inte blev mera än en vecka var för att vi hade bilbingo på anläggningen så jag behövde in och förbereda inför det och även delta i själva evenemanget. Efter det hade jag möjlighet att ta ännu en vecka ledigt. Det positiva med att vara ledig "själv" är att jag kan göra precis vad jag vill och har liksom ingen hemma som bromsar. 
Jag brukar få många kommentarer om att jag borde passa på att ta det lite lugnt och att jag är så himla duktig hela tiden. Det kanske är sant att jag borde ta det lite lugnare, att jag är duktig vet jag inte om jag håller med om för det anser jag att är upp till andra att bedöma. Jag gör bara det jag vill, helt enkelt. Min älskade pappa sa alltid "Jag gör det jag vill jag, så får ni göra det ni kan" och jag är lite likadan som honom helt enkelt.
 
Jag kan i alla fall konstatera att jag sällan har en "stillasittande" semester för jag har oftast en hand full projekt som jag vill genomföra. Det är rätt ofta som jag inte hinner med alla projekt men jag tröstar mig med att de finns ju kvar. Det brukar handla om en försening på något år mest beroende på att jag är en tidsoptimist och att många projekt kräver en ekonomiskt insats och pengar till extra projekt finns helt enkelt inte, inte just nu i alla fall. Ett bra exempel på projekt som skjutits upp är målning av huset. Jag tror att jag pratat om det i fem år men i år blev det av, i alla fall båda långsidor. Kortsidorna kräver skylift och fasadtvätt så det får bli nästa år.
 
Projekt 1
Första projektet under den här semestern var att fixa till en sel-/sadelkammare i vårt "pannrum" nere i källaren. Det här var ett måste eftersom jag och Nanny flyttat alla våra saker från travbanan och behövde således någonstans att förvara allt. Vi behövde förstås börja med att tömma pannrummet för det var ju inte precis tomt på saker, om jag säger så. Efter tömning skulle väggarna målas, med färg vi redan hade, hyllor och hängare skulle sättas på plats och en garderob skulle in också. Vi var faktiskt jätteduktiga och gick igenom varenda sak och det var inte bara en eller två saker vill jag lova! Klara blev vi efter tre dagars jobb och fint blev det!
 
I hörnet stod det en frysbox men den hann vi bära ut innan jag tog kort.
 
Här har vi börja med upphängningsanordningarna.
 
och så här blev det med alla seldon och lådor på plats. Vi är nöjda!
 
Projekt 2
Andra projektet var husmålningen. Orsaken till att jag fick ändan ur vagnen var att jag upptäckte att vi hade en stor burk färg kvar när vi städade ur pannrummet och penslar har jag i princip alltid hemma så det var bara att köra igång. Det fanns inga ursäkter. Att måla långsidorna tog två lååånga arbetsdagar och jag var så himla nöjd över resultatet.
 
Även om färgen inte var jätte sliten så känns huset mycket fräschare nu.
 
Projekt 3
Det tredje och sista projektet under semestern är inte riktigt klart men det fanns med i planerna eftersom det var att bygga ett växthus av material som jag hade hemma. Stommen var en gammal ställning för hängmatta och virke hade jag hemma från "lagret" som pappa hade i stallet vi sålde för åtta år sedan.
Tack vare att Nanny har en hel del Makita-verktyg kunde jag fixa ribbor till växthuset för att hålla ihop stommen och för att kunna fästa plasten i. Ribborna satte jag fast med genomgående bultar. När jag hade fixat ett dörrhål var projektet så klart som det skulle bli just nu. Plasten vill jag inte sätta på nu eftersom säsongen mer eller mindre är slut för i år. Jag kommer att sätta upp den i början av nästa säsong och då kommer jag att fästa den med ytterliggare en omgång ribbor till som jag skruvar fast i de ribbor jag satt fast nu. Jag har resonerat mig fram till att jag tror att det blir mest hållbart. Plast har jag hemma men om det räcker vet jag inte, jag tror det men det lär jag märka i vår.
 
Ett gammalt jordgubbsland fick bli platsen för vårt växthus.
 
Stommen klar och även såbädden förberedd.
 
Så här långt blev det klart i år. I början av nästa säsong blir det helt klart.
 
Det här med att ha en stillasittande semester är inte min grej. Jag laddar mina batterier när jag får göra det jag vill göra och vara kreativ. Skulle jag vara så rik att jag kunde vara hemma och köpa det virke jag behöver så skulle det bli ännu mera gjort för på listan över vad som behöver göras finns; reparation av bryggan, förstoring av altanen, bygga altan vid stugan, reparera trappan vid groventrén förutom allt annat som involverar att reda upp i "mina råddrum" där jag förvarar mina handverkarsaker och målerisaker. Och så skulle jag behöva tapetsera i lägenheten också.
 
Min kära man vill att vi, när vi blir pensionärer, skaffar ett boende i Spanien och spenderar halva året där men hur i jessu namn ska jag klara av det?? Jag kan inte sitta stilla i solen och läppja på ett glas vin, en stund säkert men inte mer än en timme för antingen somnar jag eller annars börjar det krypa i kroppen på mig.
 
På återhörande